Live on the blonde side of life

Vilken bra mathelg det här har varit: igår hade Alex middag hemma hos sig och det var hur mysigt som helst och ikväll efter min lilla pluggstund åt la familia middag Ciao Ciao. Pizza när det är som bäst <3 Sen var vi på bio och såg Winters Bone som inte var överdrivet munter. Det kan nog vara en av de värsta filmer jag sett, men se den ändå, mina kära läsare. Känns som jag ser väldigt uppiggande filmer nu för tiden, mina tre senaste filmer jag sett är Svinaklängorna, Precious och så Winters Bone. Men då är det ju tur att man får energi från andra saker, som värmen och ljusa, varma kvällar när det går att vara ute hur länge som helst.

Känns som att stå högt uppe på en kulle och titta ut över en liten stad och se stranden och havet. Det är varmt och solen håller på att gå ner. Det svalkar lite lätt och håret är fullt med saltvatten och ljusare än någonsin. Men man kan inte se det vackra eller hur solen färgar hela himlen röd, det enda man ser är ett litet ensamt barn och tidvattenvågen som närmar sig. Hela stranden är helt öde, barnet plaskar på och letar efter snäckor eller vad det nu är små barn gör och man kan se hur vågen rör sig framåt. Och hur mycket man än skriker, eller hur fort man än springer kommer man aldrig få bort ungen från vattnet, för vågen närmar sig och blir starkare för varje sekund. Nu är den bara nån meter från stranden och det är en sån där jävla våg som slår omkull fötterna på folk och drar med dem ut. Och lilla ungen kan inte simma. Det är ett barn på kanske 3 år, han eller hon är helt ensam på stranden och man ser hur vågen nu är bara någon centimeter ifrån.

Fyra varv på 5 km-slingan i Ursvik och det är helt magiskt hur exakt allt man går och är arg på rinner bort. Det är så knäppt också att jag verkligen älskar att åka omkring i skogen. När jag anmälde mig till Öppet Spår i höstas så ville jag tycka det var roligt att åka skidor, men jag tyckte inte det var himla världsomvälvande. Inte som nu alltså, nu är det lycka.

Det var allt jag hade på hjärtat för tillfället! Nu ska jag knoppa och förhoppningsvis drömma om något annat än att Klara puttar ut mig från ett flygplan (som jag drömde igår natt). Intresseflaggorna viftar så hårt att de ramlar av flaggstängerna.

Kanske borde ge mig in i tandborsts-reklam-branschen??

Vi har haft våffelfest här hemma nå, så galet delikat!! Klara och Teresa sitter på golvet och spelar alfapet och jag sitter och pluggar körkortsteori. Imorse hade jag billektion så nu är jag på g! Dock var 7.50 smärtsamt tidigt och jag var lite nervös att jag skulle somna bakom ratten. Det skulle ju varit mindre kul men jag höll mig vaken och ska ha en till lektion imorrn!! Hur fint skulle det inte sitta med körkort innan februari är slut??

Idag har jag även hunnit med att träffa Kristjana och nu ska jag plugga vidare och sen ikväll ska jag träna!! Jag har blivit helt slapp senaste tiden men nu är jag frisk igen och då är det bara ut i skogen och åka tills man spyr..

Jag missade min första lektion i morse för jag inte hittade en endaste nyckel. Sprang runt och vände upp och ned på varenda rum men hittade inte en endaste liten i nån vrå alls. Det slutade med att jag låste alla dörrar inifrån och hoppade ut genom köksfönstret och åkte iväg till skolan.

På eftermiddagen träffade jag Dessan och det är lätt att känna igen äkta vänskap, för då spelar det ingen roll att man inte har setts sen i juni eller ens haft speciellt bra kontakt sen dess. Man vet ändå vart man har varandra och jag är så glad att du finns med i mitt liv, långt långt i från Stockholm.

Nyss skulle jag ta ur mina linser och jag kämpade verkligen för att få ur den ur vänstra. Jag tror jag hann gröpa ur halva ögat innan jag insåg att jag hade tappat linsen nånstans på väg hem från stan. Så nu är mitt öga knallrött och gör ganska ont men det som inte dödar härdar.

Nu ska jag sova och vakna till en helt ny torsdag.

Nu sitter jag och dricker te för att bedöva min stackars hals och kollar på Californication. Jag förstår inte ens varför jag gillar det för det är bara sprit och kaos och Hank Moody är 2000-talets största manshora, men nu har jag väntat ett år på att säsong 4 ska komma ut och då måste man ju bara kolla.

Imorn har jag riktigt fin sovmorgon och sen ska jag träffa min finaste Dessan som är i Stockholm på liten snabbvisit. Jag känner redan nu att det kommer bli en skitbra onsdag. Kanske blir det ingen januaridipp detta år, 2011 skulle ju vara ett år fullt av förändringar. Än så länge ser det bra ut!

Hej alla fans! Just nu är jag så glad och nöjd att bara en ipren skulle göra det hela bättre. Ridningen gick så jävla bra idag och antagligen är fattar ni ingenting av det jag skriver men skitsamma. Idag hittade jag verkligen känslan!! När jag tänker på ridningen och hur sinnessjukt mycket jag älskar den är det alltid känslan som jag menar.



Känslan innebär för ögat eller för dem runtomkring att hästen man sitter på gör exakt som man tänker och jobbar i en bra form och är positiv och på hugget. Men bortom det man kan se är det känslan av total harmoni. Det är känslan av att vara 100% här och nu, man tänker inte på nånting som varit eller nånting som kommer komma utan det är bara nu, nu, nu. Det är som ett rus och det känns som man vill vara kvar i den här känslan resten av livet. Det är känslan av att vara i en bubbla full av lycka och helt tom på allt annat runtomkring. Den här känslan är min drog och mitt sätt bli hel. 
  Det finns 5 miljarder andra sätt att nå känslan. Att åka en 8 km lång backe med pusersnö är ett bra knep. Bubblan är inte alltid där varje gång man knäpper på sig pjäxorna men så ibland så är man mitt i den.

Jag har hamnat i den här känslan en gång när jag har åkt skidor på längden och det är känna exakt lika bra. Känslan av att vara är stark och fri och att det bara är nästa stavtag som gäller. När det bara är att andas och så sköter kroppen sitt, när den vet exakt vad den ska göra och gör det. Känslan är anledningen till att jag orkar åka till stallet i ur och skur, vecka efter vecka, alltid med ett leende på läpparna. Anledningen till att jag orkar dra på mig iskalla kläder och står ut med att ha fötter som för länge sen passerat gränsen för söndefrusna, som gör att jag orkar åka 2 mil i skogen dagarna jag så mycket hellre ligger 16 timmar i soffan. Fan vad den här känslan är häftig och fan vad jag behöver den!!!

- Nackspärr (stödkrage ja tack)
- Ont i halsen
- Ont i huvudet
- Avskavt nagellack
- Sovit för lite
- Skitigt hår
- Lite ångest över att jag ska vara snygg i håret detta år = jag måste gära nåt med det ikväll
- Ångest över att jag ska vara i skolan kl 9 imorrn stället för 9.50 för jag ska äta frulle med Måns
- Abstinens för jag inte sett min fru sen i torsdags
- Inte lyckats skriva in mig på en körskola denna veckan heller
- Kanske biologiprov imorrn, har ingen aning om vilken dag det är och med min erfarenhet som lyckad person kan det mycket väl vara imorrn. Självklart inte pluggat nåt till det isf
- Jobbat med Kristjana hela dagen och skrattat åt hur folk från Halmstad skriver sms
- Bara lite mer än två timmar kvar av mitt jullov JÄTTESNYFT

(Från http://nyheter24.se/noje/kandisar/510966-sondagsintervjun-isabella-lowengrip)

"Är inte anledningen till att vi kan köpa prylar och kläder relativt billigt i Sverige att de lever på någon dollar om dagen i vissa fall?

– Samtidigt är det ju billigare att leva i de länderna. De kanske inte behöver mycket mer än så för att klara sig. (....)  Det är inte konstigt att det är lägre löner där eftersom det är billigare att leva. (....) 

Många av de här människorna lever i plåtskjul, utan tillgång till rent vatten, trots att de sliter ut sig flera timmar om dagen i olika fabriker.

– Ja, men frågan är, vad ska vi i västvärlden göra? Det enda vi kan göra är att handla med dem, inte komma med en massa bidrag. De har ju ingen struktur i sina länder, det är mycket korruption, så de kan inte använda pengarna på rätt sätt. Det enda sättet är att få in dem i arbete."

Nää, för det enda man kan göra för att hjälpa länder är att handla deras jeans som 9-åringar suttit instängda på en fabrik och sytt. Det är skitsamma om de inte kan läsa, för det bästa är ju om de syr sina jeans så vi kan köpa dom billigt som fan.
   Varför behöver man ens kunna läsa eller räkna?? Känns verkligen onödigt att ge bistånd till att utbilda lärare för enda sättet att hjälpa ett land ur korruption är att köpa deras varor. Ett land som är korrupterat har ju till exempel ingen nytta av att barnen får gå i skolan för att lära sig vad demokrati och mänskliga rättigheter är. Om ett land redan är korrupt så är det ju ingen mening att landets barn får veta att det finns länder där människor är valda av folket och att det i dessa länder går att påverka genom något som kallas demokrati.
 Känns faktiskt som att det redan är kört, bara forsätta handla jeans och köpa Coops papperskassar för då planteras ett träd för varje påse. Det ju skitsamma om de tjänar 1000 kr i månaden för det kostar inget att leva. Och det gör inget om barnen går nakna för det är ändå varmt i så många fattiga länder. Att det inte finns tillräckligt pengar till mat spelar inte så stor roll för när det är varmt blir man ju inte så hungrig. Och plåtskjul är väldigt ekologiska och gör inte så stor inverkan på miljön, och att leva utan rent vatten är inte hela världen. Vem fan bryr sig om att 4 000 barn varje dag dör av sjukdomar orsakade av smutsigt dricksvatten?

Åhhh vilken mysig torsdagskväll!! Jag och Sara åkte helt spontant in till stan och käkade middag på Vapiano. Pasta och ett glas rött bekräftar att vi är de gamla pensionärer som vi allid varit och jag älskar det!

   Finns det nåt bättre än att sitta bland folk och bara babbla på om allt mellan himmel och jord. Eller i just detta fall vart det ganska mycket prat om gamla kära ekg-kurvan. Herregud, hur gör killar?? Jag skulle aldrig klara av att stänga inne allt. Jag är alla fall en stolt fru och det är så skönt att Ehlers-halvan av vårt äktenskap börjar få liv i sin ekg-kurva. Kurvan som förut så väl visade en död persons hjärtrytm är nu den som tillhör en nyfödd!! Nice!! Jag har ju mina moments jag med, men jag skiftar lite mer mellan halvdöd och koma, i bästa fall medvetslös.

Nu ska jag nog städa upp lite här, när mor och far är hemma är det ingen som orkar bry sig men snart kommer det börja växa alger i köket. Blä.

Det här är vad som går på repeat för tillfället:

Jag känner mig inte alls fit for fight idag. Har iofs känt mig lite konstig och hängig i typ en vecka och det verkar bara bli värre när man vilar? Jag som hade tänkt ta ett litet break till på fredag från allt vad träning innebär men det kanske inte min kära kropp klarar av? Alltid är det ju något som är lite knas.
  Jaja, idag skall jag och min syster, som inte heller är på topp, skita i att fånga dagen och hyra en säsong vänner och ha marathon istället. Jag MÅSTE verkligen plugga lite körkortsteori också och VERKLIGEN anmäla mig till en bilskola innan jag bröjar bli rynkig. Herregud, jag vet ingen långsammare människa än mig själv.
  Sen ikväll blir det nog utgång och det kommer blir kulkulkul!

Klockan börjar närma sig två och jag och Klara är på gång! Snart blir det mörkt men vi ska alla fall in till stan och uträtta lite ärenden och fan vad jag älskar Stockholm just nu!!! Jag var inne i stan igår också med Minna, Alex och Ebba och det är så himla mysigt!
  Sen åker jag direkt till stallet för nu börjar nya ridåret! Inget vidare säsongsuppehåll där inte och jag och mor red ju en privatlektion i mellandagarna, men ridningen är det sista jag vill ta semester från så jag är glad för start idag. Jaaa, för intresseklubben är det fritt fram att anteckna så mycket ni vill!! See you later sunshines!  

- Vara SNYGG!
- Bli skönhetsintresserad
- Alltid ha snyggt hår (annars kan jag lika gärna klippa av det)
- TA KÖRKORT
- TRÄNA
- Plugga körkortsteori
- Åka till USA
- TA STUDENTEN!!!!!
- Åka någon form av vasa
- Vara glad
- Börja planera
- Börja städa mitt rum
- Lära mig laga bra mat
- SOVA
- Börja kolla på Mad Men
- HA KUL!!!
- Sluta överkonsumera lantchips

 

Dag 05 – Vad är kärlek?
När det finns någon som är större än allt annat runtomkring, när inget annat spelar någon roll. När det finns någon man skulle kunna offra allt för.

Dag 08 – Ett ögonblick
2007 var jag och en kompis på språkresa och första dagarna av den var vi i Paris. Vi bodde på ett pyttelitet hotel som långt ute i förorten och var 5:e minut åkte det förbi en polisbil eller ambulans med sirener och blåljus. Det blev nåt knas med ledarna vi hade, så vi fick klara oss själva där i storstan och sista kvällen innan vi åkte vidare skulle vi ut och äta. Så en hel drös med små svenskar på språkresa sitter och försöker beställa mat med hjälp av en kypare som står och gör läten för alla djur som var på menyn. Ingen kunde franska men det gick bra ändå, jag åt gås och det var jävligt gott minns jag. Det var första gången jag gjorde nånting stort utan mina föräldrar och det var verkligen speciellt att vara där i ett Paris helt själv.  

Dag 09 – Min tro
Jag tror på människan, att allt är möjligt. Att om man är beredd att ge upp det som krävs kan man nå var som helst. Jag tror på livet och att meningen med livet är att gra skillnad. Kanske för en miljon människor, kanske för de två man har närmst. Det är inte det viktiga hur många, utan att man har gjort någons liv bättre innan man dör.
   Jag tror också att man skapar sin egen lycka och att man alltid är ansvarig för det man gör, eller inte gör. Att man alltid har ett val, även om det kanske handlar att välja mellan pest och kolera. Att man alltid kan ändra sin situation om man är beredd att ta de konsekvenser som följer. Att man t.ex. inte kan skylla att man väger 200 kg på donken, antingen börjar leva på bröd och vatten eller så slutar man klaga och är tjock och glad.



Dag 11 – Mina syskon
Jag har en syster som är två år yngre än mig och hon är en av de vackraste personer jag känner. Vi har levt hela våra liv tillsammans och hon är det som jag allra mest räknar som min familj. Någon som är av samma skrot och korn som mig och som jag önskar att alla hade.

Dag 15 – Mina drömmar
Jag drömmer om en stor familj och att bli bästa vän med mina barn. Ha en man som får mig att stråla varje sekund och ett jobb där jag gör skillnad. Att vara lycklig varje dag och bli en person som har en plats i hjärtat för alla. 

Dag 19 – Detta ångrar jag
Jag är inte den som ångrar saker, jag ältar inte för det mesta leder ju till något bra i slutändan. Men jag ångrar dock hur jag klippte ur en person i från mitt liv på det mest usla sätt jag varit med om. Det hade kanske sårat lika mycket att göra det på ett ärligt sätt men det skulle varit så mycket bättre än att göra som jag gjorde och bara blunda och hålla för öronen så hårt jag kunde.

Dag 21 – Ett annat ögonblick
I somras när vi var i Frankrike gick vi på invigningen av en jättestor klubb som hette le Palais och sen hamnade vi på efterfest på en giganstisk yacht där bara besättningen bestod av 12 pers. Jag kommer aldrig glömma känslan av sitta i jacuzzin uppe på översta däcket och se hur solen gick upp över Cannes hamn och allt var så vackert precis de där minuterna när himlen var helt rosa. Vi hade druckit champagne hela natten och jag var hur full som helst och jag var så lycklig som man bara kan vara när man känner sig fri. Jag hade underbara vänner runtomkring, det var mitt i sommaren, det var varmt och allt kändes så obeskrivligt jävla bra.



Dag 22 – Det här upprör mig
Mig själv. Otroligt ofta. Jag kan gå från överlycklig till att vilja släppa en atombomb på 2 sekunder om jag inte hittar mitt busskort eller nycklar eller vad det nu kan vara. Helt onödigt eftersom jag borde vara van vid att jag aldrig har koll. Men kanske är det bättre att vara kunna skifta mellab överlycklig och svinarg än att aldrig reagrea alls. Hehe jag hoppas på det alla fall.

Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Drick femton koppar te och snacka skit i två timmar med min fru, dricka mer te och snacka mer om ingenting med andra vänner, känna hur varenade muskel i en hästs arbetar exakt så som jag vill, träna till man bara vill spy, köra störtlopp ner för en nypistad backe som aldrig tar slut, somna under ett parasoll, dansa tills hela kroppen värker och sen sova alldeles för lite och gå omkring som en zombie dagen efter, gå på bio, lyssna på musik, kolla på Gossip Girl/Vänner/One Tre Hill/Scrubs/How I Met Your Mother/That's 70s show, vara snygg, flyga kors och tvärs över hela världen, skratta åt mig själv eller åt andra och hinna med bussen, osv, osv

Dag 24 – Det här får mig att gråta
Sorgliga filmer, när någon blir sjuk eller dör, när någon lyckas med något de kämpat för, kärlek, ett bra tal, en fin text, när någon annan gråter 

Dag 25 – En första
Första gången jag var på en begravning var i vintras. Jag kommer aldrig glömma den dagen, eller de månader som var innan och efter. Även fast det var första gången vet jag att det är en av de vackraste begravningar jag någonsin kommer gå på. Jag var livrädd innan, rädd för att helt tappa kontrollen, för att inte orkar stötta er. Jag lyckades inte vara speciellt samlad men den typen av begravning är inte en tillställning där det är möjligt. Jag önskar av hela mitt hjärta att jag hade sluppit den dagen, för er skull, för allas skull. Det var först då allt blev verkligt för mig, fram till begravningen var det mest som en film där allt bara hände utan att man hann med att reagera eller inse någonting. Jag hoppas att jag, eller någon annan, aldrig ska få gå på en sån begravning för det kan vara bland det mest smärtsamma man kan vara med om.

Dag 26 – Mina rädslor
Jag är rädd för att tappa kontrollen och bli maktlös. Det är det som händer när någon blir sjuk eller dör, när det sker något man inte kan styra över. Och så är jag rädd för fiskar och att dyka och snorkla. Fast jag älskar det samtidigt för jag tycker det är så obehagligt. När jag var på Malta dök jag, och det var en helt obeskrivlig känsla att vara under ytan så länge utan att svimma eller helt och hållet dö.

Dag 27 – Min favoritplats
Åre är en plats som jag verkligen älskar. Jag älskar känslan och atmosfären som är där när alla åker skidor och mår bra. Jag älskar att det är som en liten stad med affärer och restauranger och en massa hotell och jag har så många bra minnen därifrån.



Dag 28 – Det här saknar jag
Jag skulle verkligen vilja ha en stor, gigantisk familj som gör allt tillsammans i tid och otid. Min dröm skulle vara att ha en hel drös med syskon som alltid var runtomkring, att alltid ha någon att göra ingenting med. Och att ha min släkt närmare så man kunde gå dit och ta en fika när man vill.

Dag 29 – Mina ambitioner
Som jag skrev förut vill jag att när jag går hem från mitt jobb ska min dag ha gjort någon skillnad. Sen jag gick i 8an har jag velat bli sjukgymnast men nu (har kollat en del på Scrubs på sistone..) är jag mer inne på att bli läkare, för då är man verkligen mitt i skillnaden istället för i utkanten. Då skulle jag inte heller ha slitit med all matte, kemi, fysik eller torra naturare (obs, inte alla såklart) helt i onödan. Och så skulle jag ha ungefär dubbelt så mycket pengar att resa och göra annat som det behövs lite slantar för.