Live on the blonde side of life

Det sägs att livet är som ett tåg. Där människor åker med en bit och sen hoppar av och vandrar vidare på egen hand. Vissa åker med en lång tid, vissa hinner knappt märkas, och så finns det de få som åker med fram till tåget stannar. De som inte räds allt som händer på vägen, de få som inte skräms när rälsen ringlar åt alla mäjliga håll förutom framåt. På tåget finns det några nyfikna som kliver på och ställer sig en bit ifrån bara för de inte hade någon bättre plan än att åka med en bit. Och så finns det dem som vet precis att de vill sitta mitt i tåget, vid fönstret och uppleva allt som händer på vägen. Tänk er ett tåg. Långt bortom SL och SJ, i en drömvärld där varken snö, regn eller löv på spåren hindrar tåget från att dundra fram. Med passagerare som ger en massa bra energi och som får en att le. Så är mitt tåg just nu. Det rullar rakt fram och varken växelfel eller strömavbrott kan påverka tempot, och det är fullt av kärlek, skratt och bra minnen.